Syftet med dessa tre dagars gestaltning var att tycka och därefter handla på en offentlig plats. Här handlar det om att göra vår klass varm i kläderna, för att därefter skapa en givande diskussion efter presentationen. Jag tycker om det upplägget. Jag gillar också den introduktion vår handledare gav oss. Mycket inspiration och källor att ta med sig till egna läromiljöer. Jag har tidigare arbetat med offentliga miljöer med elever och detta gav mig en annan dimension i min framtida planering.
För mig är denna korta gestaltning snarlik en läromiljö på en skola där tiden mellan introduktion och redovisning är kort. Det är väldigt nyttigt för pedagoger att gå igenom denna process själv så att man verkligen förstår vilken läromiljö man själv vill ge sina elever.
Jag valde hjulet vid Lilla Bommen då jag själv tycker att den tar allt för mycket mental plats både estetiskt men också innovativt, då många idéer har fått ställa sig i kö eller avpolliterats. Då den dessutom står på offentlig plats är biljettpriset hutlöst och går ändå back varje gång det snurrar...
Jag tycker det är viktigt att belysa den dåliga idén för att nu framöver tänka annorlunda om det offentliga utrymmet. Att politiker inte tar över bara för att de kan. Jag är med andra ord inte bitter men anser att de ansvariga i denna stund borde göra en pudel då de gjort bort sig. Gator och torg är till för alla...
Min handling är framför allt att jag tillverkade klistermärken i form av pudlar och begav mig ut på Göteborgs gator och mötte människor kring Hjulet och frågade dem vad de tyckte och om de var beredda att hjälpa de ansvariga att göra en pudel i deras ställe, dvs ta emot min gåva och om så önskas ge mig en mindre gåva. De flesta tyckte det var ett lysande och uppfriskande initiativ och lika många mötte mig med likgiltighet.
Av pengarna jag fick in åkte jag ett varv med hjulet och bidrog därmed till att minska Göteborgs Stads skuld.
Den rosa var mest populär. Hon i kassan till Hjulet fick en rosa...
Vi fick frågan under redovisningen om vi själva upplevde att vi spänt bågen och utmanat oss själva. I mitt fall var det just då jag vågade ta folks reaktioner, att inte veta om det skulle komma en positiv eller negativ reaktion i varje specifikt möte. Att inte bara placera och gå denna gången...
Att gå ut i det offentliga rummet och fundera över en förändring kan man göra med alla klasser oavsett åldrar. Jag tror det är viktigt att de förstår att den offentliga miljön också är deras att de lär sig att befinna sig i den och att de vet att också deras åsikter är värda någonting. Rent praktiskt får man tänka olika beroende på elever och åldrar men det är inga problem. De flesta elever tycker om dessa typer av uppgifter. Det är viktigt att man talar om vad man får och inte får göra bara och att ramar skapar mer frihet och kreativitet i dessa typer av uppgifter.
Jag har varit med om så många stadsvandringar med skolor där man går runt bland ståtliga byggnader och där ointresset och ledan är det enda gemensamma hos eleverna och där de tror att de betraktar något de inte är en del av utan där det viktigaste är att de inte rör någonting där de går runt.
Denna uppgift kan skapa ett värde hos alla...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar