Texten intill installationen
Föhn - getting away with murder
Peter Juvél
Installation/ blandteknik, samplad radiotrafik och interaktion – skriv ned trafik på en postit, sätt fast någonstans och delta.
En installation där jag söker gestalta Föhn-vindens påverkan på individen och vindens konsekvenser. Vem är offer och vem är förövare? Kan vinden ha ett dåligt samvete?
Föhn-vinden är en effekt som skapas när en särskild vind kommer in från havet, stiger över en bergstopp, regnar av och vandrar ner på andra sidan varm och torr. Denna vind påverkar människans psyke, oftast genom depressioner med många våldsbrott som följd. Många länder har strafflindring inskrivet i lagen om det kan bevisas att vinden och brottet kan kopplas samman. Ex på länder med strafflindring är Schweiz, Spanien, Österrike, Kanada, Mellanöstern och Argentina. Vinden finns i många fler länder, så även i svenska fjällen.
Även hårtorken har fått sitt namn av Föhn-vinden. Namnet Föhn kommer från den meteorolog som tidigt studerade fenomenet i Alperna.
Vinden blåser även under andra namn:
“El Foehn” I Spanien, “Chinook” eller “Santa Ana” i Nordamerika, “Ghibli” i Libyen och “Zonda” i Argentina
Begreppet "Meteopathy" eller ”Weather sense” lyfts i Oxfords Universitets Wikianswer där man relaterar till tidskriften the International Journal of Biometeorology där det nämns just om Föhnvindens effekter på samhället ur ett biologiskt och ekonomiskt perspektiv, även kallat Föhn-illness. De flesta passerar oberörda men ett fåtal kan drabbas kraftigt av symptomer som huvudvärk, ledont och illamående, bättre beskrivet som humörsvängningar med slöhet, oro, irritation och depression. Det nämns i den biologiska tidskriften att åtminstone en lokaltidning i Alperna, Münchner Merkur har med Bioväder som ett inslag i sin väderprognos. Man nämner att det inte finns någon annan media någonstans som har med denna typ av prognos för att kunna förebygga vindens biverkningar.
Sammanfattning av processen till verket
1.
Den magiska artefakten klingar först i en blandning av magiskt tillstånd och ett verktyg en människa har tillverkat. Detta verktyg bör ju rimligen ha en funktion. Frågan är om man måste kunna ta på en artefakt eller om det kan vara ett tillstånd en tanke.
Googlade
hittade en MR-undersökning där artefaktet vid röntgen är en struktur i en bild som vanligtvis inte syns i objektet men syns i bildresultatet. Detta kan bero på förändringar eller ett tekniskt fel. Artefakten kan påverka patientens normala rörelser så som blodflödet. Metallartefakter kan vara beroende av smycken och höftproteser.
I förskolan är artefakt leksaker eller andra föremål och där ställs frågan hur artefakter används i den fria leken. Hur spelar rollen i kommunikation, samspel, fantasi och tal.
Går till HDK-biblioteket och hittar gamla foton med rörelse, boken Man in motion bl a. Kan vara så att dessa foton ger en öppningar till nya spår längre fram... Ett transparent foto av ett huvud. Rörelse i ljus eller färg som bågnar, spretar och tar fart. En elitidrottare i en pendling i förhållande till sitt idrottsredskap.Tyg ihopknutet som fladdrar.
2.
Efter handledningen blir jag framförallt inspirerad av tygstycket och där tanken om att det absolut inte behöver landa i mängden samtidigt som jag vet att mängd i ett syfte kan skapa något extra eller där mängd kan få en att se något nytt en samspel i mängden i mellanrummen och objekten.
Jag landar också i erfarenheter av mina vistelser i Spanien och den påverkan vinden kan ha på människa. Där vissa vindar i bl a Andalusien kan få människan att begå brott och där rättsväsendet har mildrat brottsdomar då man kunnat bevisa att vinden funnits där och påverkat brottsförövaren. Jag letar vidare efter mer info om den vinden.
Jag letar långa pinnar till ett två meter långt tygstycke jag hittat. Tygstycket är vitt och i det vita ligger för mig mycket magi. I det vita finns alla färger och alla intryck och kraften. Jag vet att om jag ger mig ut i naturen som i vind får mycket mörkare toner ger vitt mig den kontrast jag behöver.
3.
Jag letar upp kusten där vinden är påtaglig och jag tar med mig tyget och pinnarna.
Väl framme bland klipporna häftar jag fast med h.pistol och sätter upp videokamera med stativ.
Jag står mot havet och brottas med vinden. Försöker fånga den. Få den att bli ett med mig. Låta den vinna. Leka. Trycka till så det brister nära. Ansiktet vibrerar. Vaderna och underarmarna skummar av mjölksyra. Det dröjer inte länge förrän människor kommer till oss i ödemarken. Vinden, jag och ett redskap. Det känns som att jag arbetar mig in i min gestaltning.
Människor, hundar, fiskebåtar påverkas av mig. Båten vill hjälpa en människa i nöd och människor som tycker detta är en extraordinär upplevelse kommer till.
Först videofilmar jag men jag får direkt känslan av att det saknas något. Känslan av att titta på bilderna lyfter inte återger inte min upplevelse.
Jag skruvar fast min kamera istället på stativet. Jag har faktiskt aldrig arbetat med multiexponering men efter lite tryckande och experimenterande blir det några tagningar. Bildflödet känns mycket mer nära, mer magiskt, befriande inte massa tjafs...
Tar en drake då jag ändå hade med den och kastar upp i vinden med multiexponering för att se om jag kan koppla på senare.
Hemma lägger jag ihop bilderna provisoriskt i Imovie med samma tid och utan Kerning som alltid verkar ligga på.
Tar först och främst med mig känslan av nyckfull gemenskap. En andlighet, men där jag styr den vind som kommer till så länge vädret inte går över styr.
4.
Åker till vindkraftverk och kör multiexponering med kamera för att se om det kan landa. Verken känns avlägsna och för tillfället inget som jag kan lägga till.
Däremot hittar jag ett trasigt tygstycke med revor bakom ett stängsel som kan betyda något. Jag multiexponerar och tar med det så länge. Den revade väven kändes direkt kan hjälpa mig. Den påverkade. Väven handlade och upplevdes nyckfull i all sin trasighet i förhållande med vinden.
För att koppla tillbaka till vinden i Spanien så hittar jag den bok där vinden står beskriven som fenomen, allt från påverkan till trafflindring.
Hittar artiklar om EL Foehn som den heter på spanska. Hittar meteorolgiska beskrivningar om vindar och berg. Hittar också direkta kopplingar till stater som ger mildrande straff i samband med vinden som Schweiz, Kanada, Österrike, Mellanöstern, Argentina och Spanien. Vinden beskrivs som en effekt. När en särskild vind drar uppför en bergskedja regnar det och då vinden passerat toppen och drar ner på andra sidan är den alldelles torr och varm. Det är den vinden som i de artiklar jag hittat påverkar människors psyke, ger depressioner och migrän och leder till aggressivitet och grova brott. I en skiss beskrivs det via kemi hur vinden tappar sina elektroner och därigenom består mest av protoner och de laddningslösa neutronerna. Detta skapar ett påverkbart tillstånd då den kommer i kontakt med ett levande väsen.
http://www.svd.se/kultur/understrecket/vinden-en-livgivare-och-orosmakare_150258.svd
http://www.svd.se/kultur/understrecket/vinden-en-livgivare-och-orosmakare_150258.svd
Den som först började undersöka fenomenet var en meteorolog som också gav den namnet efter sig själv. Vinden har även gett namnet åt hårtorken "Fönen".
5.
Innan handledning, letade jag efter värmesökande metorogiska bilder av oväder där jag tog med mig mönster av rörelse. Jag undersöker i ateljen, leker med rörelse kopplat till starka känslor, påverkan eller blodsutgjutelse som rinner och droppar i olika rörelser...
6.
Efter handledning två leder mig gestaltningen ifrån effekten av fenomenet mot en spänning, en väntan, lugnet innan stormen.
Lägger tillfälligt ner blodspåret...
Känner just nu att jag vill hitta ett mellantillstånd av det som kan komma. Handling att jag fångar, med medvetenheten om att det som passerar kan få effekter.
Tänk om jag kan fånga den onda vinden, men tänk om vind passerar och skapar oreda
Tänker mig burar eller nät med fönar jag fångat men där fönar passerar och ligger påslagna i målarburkar.I bakgrunden kan jag ha tyg som är genomskjutet med hagel.
7.
Har börjat att samla in hårtorkar på olika salonger runt staden. När jag samlar och går runt sker något i rörelsen och mötet med människor. Fönar har olika betydelser för vissa. En handelsvara. En apparat man lämnar in till en reservdelscentral så man slipper köpa nya. En apparat man kastar var som helst. En elpryl man behålller för att man inte vet var man ska kasta den. En möjlighet att få sprillans nya nu när någon ändå vill ha dem.
Hittade en hummerbur av många års spår. Prövade att lägga fönar i och sätta på dem för att se hur det verkar.
Ser ett nät av fönar som brummar några har passerat och ligger i burkar och för ett oväsen. Ett skotthål syns i bakgrunden på fladdrande tyg. En fläkt står och blåser tyger emellan.
Kan bli bra men handlingsförloppet känns spreta. Måste fokusera på delar och fördjupa....
Av en tillfällighet hade jag med mig vita plastpåsar när jag hämtade näten. Jag hängde upp dem i träd för att se hur de rör sig i vinden. De blev ett väldigt fladdrande och rörelser som skenar och nyckfullt sticker iväg i oanade riktningar. Den iaktagelsen och de ljuden tar jag med mig.
Av en tillfällighet hade jag med mig vita plastpåsar när jag hämtade näten. Jag hängde upp dem i träd för att se hur de rör sig i vinden. De blev ett väldigt fladdrande och rörelser som skenar och nyckfullt sticker iväg i oanade riktningar. Den iaktagelsen och de ljuden tar jag med mig.
8.
Nu ska jag hitta burkar samla fler fönar, borra hål i burkar för att få fram rätt ljud kanske någon annan behållare är bättre.
Kan man ha timer till vissa fönar. Skapar det en nyckfull magi.
Jag har kastat väck burkarna med ljud. Behövde prova hur ljudet blev samt hur värmen från fönar påverkar omgivningen och hur burken står sig mot allt runt ikring. Jag tar med mig att det kan vara vettigt att hitta en kalluftsfön att använda inuti om så behövs men i övrigt lägger jag åt sidan.
Tar med mig tankarna om timer och kalluftsfön som kan blåsa bra men som jag samtidigt kan skruva ner effekten på.
Tar med mig tankarna om timer och kalluftsfön som kan blåsa bra men som jag samtidigt kan skruva ner effekten på.
9.
Målar om nät och bur till vitt för att ta bort direkta kopplingar till fångstredskap. Känns inte som att det räcker. Arbetar vidare på tillståndet igen istället. Där ligger handlingen. Påverkan av fenomenet. Leker med tunna material. Har i minnet den bräckliga flaxiga känslan av trasig väv som fladdrade i ett industriområde. Vill nå dit och få den känslan inomhus. Leker med en rislampa som jag hänger upp, placerar en hårfön som blåser kallluft inuti, knyter fast en svart sopsäck för att ge den en skepnad, knyter fast trasor av en svart plastpåse för att förstärka trasigheten och det ovänliga. Jag får tag på två fläktar som jag placerar mot för att skapa en både visuell och fysisk påverkan. Ser att PÅVERKAN är för hög och sänker det hela för att få lite kontakt ett visuellt sug mot golvet. Det fungerar bättre. Jag laborerar med fläktarna och riktar dem upp och ner tills jag får det nyckfulla pendlandet. Ju mer jag håller på desto mer direkt blir påverkan. När det är mörkt och natten blir ny dag pendlar den som allra ondskefullast. När dessutom fläktarna börjar knarra skapas en lite väl uppenbar magi och jag ser mig om för att vara säker på min ensamhet i lokalen. Jag känner att det just nu är PÅVERKAN som är det centrala och näten måste bort men jag avvaktar till handledningen för att få bekräftelse.
10.
Handledningen förstärkte mitt spår. Men jag vill vidare. När man snävar sig kommer mer.
Går från att försöka fånga den onda vinden till att gestalta dess påverkan och går från det till att gestalta människans aktivitet efter påverkan där jag samlat in radiotrafik och samkör den som ett musikstycke med olika rytmer och där jag med ljudens hjälp söker få fram känslan av vindens påverkan. De flesta ljuden kommer från polisradio som inrapporteringar,konversationer med komcentraler och testljud men det finns även inspelningar av maskiner som t ex stängs av eller går fel och bläddrande mellan kanaler på olika nationella bandbreddar. Det är föhn-vinden som har ett eget liv som scannar mellan kanalerna på radion där du som betraktare hör effekterna i ett myller där det sker överallt samtidigt och där en påverkan kan leda till en symtom och en effekt och där effekter leder till andra effekter and so on men där vinden inte har något dåligt samvete utan kallsinnigt blåser över bergstopparna runt om i världen samtidigt, just i denna stund...
Redigera, sampla radiotrafik
lägger in rytm av korta ljud som återkommer för att ge en förvirring,en repetition och för att omvandla ljuden till att bli något annat än bara ett ljud, en magi, ett väsen, en ljudmatta som tar längre än till en gestaltning av ett myller, av effekter likt en kväll på akuten, som att se jorden med alla dess tidszoner uppifrån där vindens påverkan tillsammans skapar ett tillstånd
11.
Jag börjar tänka konsekvens och känner igen mig från tidigare gestaltningar i att det händer så mycket de sista dagarna bara man har ett öppet sinne och vågar kasta de stickspår man inte tror på... Funderar på hur jag likt en vind skulle kunna gå vidare och gestalta en konsekvens, en fortsättning av vinden där jag också kan blanda vindens påverkan med konsekvenser och dessutom få med geografiska hörn där tidsskillnader och olika tider på dagen låter allt bli ett myller och därigenom skapa en särskild sorts magi. Då tänker jag ljud och kommer av en slump in på radiotrafik från räddningstjänster och polisväsende när jag googlar på föhnvind i kombination med olika sökord. Jag fastnar för testsignaler som ger mig en första grund att stå på och prova mig vidare med. Jag utnyttjar mina tidigare erfarenheter att arbeta abstrakt i slutfaser av gestaltningar och vill skapa nya kopplingar och finna masseffekter som leder, får mig att upptäcka en annan mening och kontext. Jag hittar ljud som bottnar i en verklighet. Just den verkligheten har varit viktig från början när jag valde vind och hastighet. När jag nu hittar ljud som bottnar i en verklighet utan att jag behöver agera fiktivt, kan jag koppla på radioljud från testljud och maskiner och leka med olika bakgrundsljud från olika miljöer och kulturer och därigenom få fram den komplexitet jag är ute efter och ge mig min magi... Kan jag få vinden att bli ett väsen. Kan jag ge Föhn-vinden dåligt samvete?
Jag bestämmer mig för vissa ljudkombinationer som får återkomma och där skapa en omedveten känsla av igenkännande och farhåga. Genom att dessutom vara medvetet omedveten i vissa placeringar och leka fram kombinationer kan jag få fram...
När jag nu kopplar samman känner jag att tänk om betraktaren kan vara delaktig, tänk om radiotrafik kan snappas upp olika, tänk om man sammanför det olika betraktare observerar kan nå ett nytt kontext. Jag vill pröva att låta betraktaren får möjlighet att göra ett avstamp på trafik och placering i verket. Jag ger betraktaren möjlighet att skriva på postit det man själv observerar och därefter fästa på verket. Kan något hända där?
som
we got him... the suspect is armed and dangerous... pizzaplace... hold your breath... officer down I repeet officer down…
Snubblar i elfte timmen på utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv på begreppet "Meteopathy" eller weather sense i Oxfords wikianswer där man relaterar till tidskriften the International Journal of Biometeorology där det nämns just om Föhnvindens effekter på samhället ur ett biologiskt och ekonomiskt perspektiv, även kallat Föhn-illness. De flesta passerar oberörda men ett fåtal kan drabbas kraftigt av symptomer som huvudvärk,ledont,illamående och där känslor kan påverkas bättre beskrivet som humörsvängningar med slöhet, oro, irritation och depression. Det nämns i den biologiska tidskriften att åtminstone en lokaltidning i Alperna, Münchner Merkur har med Bioväder som ett inslag i sin väderprognos. Man nämner att man inte hittat någon annan media någonstans som har med denna typ av prognos för att kunna förebygga vindens biverkningar.
Kan vara av intresse att lägga dit den kopplingen i texten vid installationen...
http://www.answers.com/topic/meteopathy
http://www.answers.com/topic/meteopathy#ixzz1byDPgTN7
http://www.answers.com/topic/meteopathy#ixzz1byDHd5SV
Tänker på Konstbiennalen i Göteborg och Wim Bothas frigolitvingar som baxas upp av trästativ, hur viktigt det blir med rymden i rummet kring objekten för att skapa en närhet och direkt rörelse. Det bästa blir nog att låta den hänga i ateljén med det höga taket och med ateljéns rymd och möjlighet till mellanrum...
Även de textila (organiska) dropparna av Ernesto Neto skapar denna känsla av rum och hur viktigt det är att ta med sig känslan av samspel mellan objekt och mellanrum likt vindens lek med objektet. Till skillnad från det stilla ska jag ha ljud och rörelse.
Hur den ska hänga kommer även tankarna med från boken Något om, Liten skissbok om det upplevda rummet av Arne Branzell. Här fastnar jag för Nu-rummet där den fysiska verkligheten och upplevelsens riktning i samspel med vindar kan ge installationen riktningar i rummet samt det koncentrerade rummet nr.3 med exempel av statyer på olika torg, där denna installationen ska befinna sig mitt i rummet och söka nå golvet men fortfarande sväva och där plastremsorna hjälper till att suga ner mot golvet. Hoppas det ger den fokusering som också förstärks av den höga takhöjden.
