Efter handledning tre känns sammanhanget där jag gestaltar vinden som en handling och där handlingen och vinden får ett rumsligt perspektiv där jag bygger upp ett förlopp.

Tänker på Konstbiennalen i Göteborg och Wim Bothas frigolitvingar som baxas upp av trästativ, där rummet och rörelsen i det rumsliga perspektivet skapar ett stilla ögonblick av rörelse.

Även de textila organiska dropparna av Ernesto Neto skapar denna känsla av rum i samspel mellan objekt och mellanrum likt vindens lek med objektet. Till skillnad från det stilla ska jag pröva att ha ljud och rörelse i kontrast med det stilla.
 

Jag tänker att jag fångar in fönar i ett nät jag sprayar vitt och ev målar jag buren i svart kanske även den i vitt, får pröva mig fram om jag söker kontrasten eller en jämn vit ton av totalt intryck där de mörka fönarna synliggörs.

Under tiden ha jag prövat att hänga upp fönar i olika nät och sätta på dem, även lägga vissa i buren för att känna av hur de tillsammans bygger upp ett hotfullt mullrande.

Jag hänger upp nät i olika miljöer och prövar att vika och låta dem falla i veck för att skapa rörelse och pröva mig fram.
 

Hänger även påsar i trädet för att fånga rörelse och jag tar ljudet från de olika klippen och samkör dem och lägger dem till stoppmotion-filmen...