lördag 26 maj 2012

inför REDOVISNING



INLEDANDE TEXT

Människor i samhället påverkas av de som gömmer. Man trevar, saknar mening och förstår inte alltid vad man har för funktion i ett samhälle. Genom att gömma mig vill jag synliggöra det. Med den metoden tar jag ett stort ansvar. De som gömmer, begår i krig eller under jakt i sitt kamoflage, en agressiv handling. Lämnar jag mig själv där ingen kan urskilja mig från omgivningen och bli ett med rummet, kan det innebära att jag inte hittar tillbaka själv. Men vårdar jag kamouflagen ansvarsfullt kan det allmänt osynliga synliggöras. Vilken kärve är den jag gömmer bland alla? Vad har jag gömt när jag går in i rummet och har jag med mig något ut när jag lämnar det? Människor går likt skuggor i en tydlig stadsplan. Vilka gömmer sig och vilka ser inte sig själva? En dialog kan utvecklas som en blomma där blomman består av ämnen som gör att den både växer mot solen och ifrån, men i rymden växer den runt sig själv innan den hittar ljuset. I ett samhälle är det viktigt att vi strävar mot de rätta dialogerna. Dialoger kan missbrukas om vi inte värdesätter varandra.


FOTON 












FILMEN





Visas i bättre kvalitet under redovisningen...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar