Inom arkeologin talas det ofta om att det är lätt att tolka men att det knappast kan vara några sanningar även om det går att visa på mycket genom vetenskapliga undersökningar av föremål och gravar.
Bengt Molander hänvisar i sin bok "Kunskap i handling" till diktaren Gunnar Ekelöf och sin dikt "Tag och skriv"; "Bevittnandet skiljer sig från det bevittnade. den fastlagda kunskapen-åtminstone som bevittnad, betecknad, beskriven - skiljer sig från sitt föremål, det kunskapen handlar om."
Arkeologen Sven Isakssons påpekar i sin rapport "Stil, gods och kärlanvändning" att mönstren på keramiken likt den som påträffats i Dödshus är omöjligt att bestämma om det beror på förändringar i godsanvändning, om det har med sociala faktorer, tid eller geografiska avstånd.
http://su-se.academia.edu/SvenIsaksson/Papers/116798/Stil_gods_och_karlanvandning_-_neolitisk_keramik_fran_E4_an_undersokningarna_i_norra_Uppland
Det är med andra ord svårt att kunna säga att Dödshuset med säkerhet var just en försonande cermoni även om tecken från utgrävningar kan peka på detta och välviljan hos tolkare pekar mot en sådan tolkning.
Det är intressant hur allt kan få bäring, hur lätt det är att ta saker ur sitt sammanhang även i vår tid.
Tänk om jag tar bort information från föremål eller händelser. Vad händer då?
Julgran
Om man utgår från att människan i sina förenklingar även känner en rädsla, har drabbats av olyckliga omständigheter och möter det okända;
vad händer om man drar för snabba slutsatser?
vad händer om jag lägger till information?
William Holtman Hunt - The Scapegoat
Elden, vassen och mediering av ondska fick mig till "Syndabocken"
Nancy Belfer "Weaving - design and expression"
Slår på syndabock i Wikipedia där den står för utplånande av människans synder:
"Genom en ritual fördes synderna över på djuret vilket fördes bort eller dödades. Bland annat i Torah/Gamla testamentet i Bibeln (Tredje Moseboken, 16 kapitlet) finns berättelser om syndabockar, men liknande ritualer har förekommit i andra religioner än judendomen. I Antikens Grekland tillämpades en ritual med en mänsklig syndabock (pharmakos), då en funktionshindrad, tiggare eller kriminell gavs skulden för sjukdom, svält eller invasioner och drevs ut ur samhället. Vissa menar att pharmakosen dödades, men många forskare menar att de tidigaste bevisen (fragment från den jambiske satirikern Hipponax) endast visar att pharmakosen stenades, slogs och drevs ut från samhället."
"Som metafor används ordet syndabock när en person ges skulden eller tar på sig skulden för det någon annan gjort för att skydda denne. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen många är skyldiga."
Pharmakos
I en artikel i SvD från 3 maj 2008 "Getens väg från syndabock till julbock" skriven av Torgny Nordin berättar han om hur synen på geten har förändrats. Från att det fornnordiska samhället vara ett hyllat djur som symbolen för fruktbarhet och styrka dragandes Tors vagn till att i och med kristendomen se geten som skamlös sexualdriftig. I Bibeln står det att geten ska skiljas från fåren. Även personer som var i kontakt med getter kunde drabbas och vara bidragande som i häxprocesser t ex.
Dock har geten via Jenny Nyströms julkort där hon avbildar "lappgeten" fått en plats i den religiösa svenska julen... "Lappgeten" minskats till ett fåtal djur då samerna tar helikoptern till sina hjordar.
Det är enligt Nordin svårt att peka ut urformen men man kan konstatera att fåret och geten kommer från samma urfader någonstans i Centralasien...
Den som skyller händelsen på en "syndabock" kommer inte vidare så länge syndabocken inte ställts till svars. Om det inte är möjligt, exempelvis vid en naturkatastrof, kan det bli fatalt för individen, menar David Eberhard (chefsöverläkare på S:t Görans sjukhus). I förlängningen kan det leda till kroniska besvär som mardrömmar, panikkänslor och tvångsbeteende.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakarna-gor-sig-redo-att-lyssna?rm=print
Secret Chamber
Jonas Andersson skriver i en artikel i SvD om den franske tänkaren René Girard i ”La Violence et le sacré” (Våldet och det heliga) och vilken roll han anser att syndabocken spelat i civilisations-processen. Han berättar om Girards tankar vad som händer när "allas krig mot alla" övergår till "allas krig mot en".
Många filosofer med Rousseau i spetsen på 16-1700-talet ansåg att samhället uppkommit igenom människans förnuft enligt Andersson samtidigt som han hänvisar till Girards bok där han säger att grunden till vårt samhälle är ett mord.
Andersson berättar att Girard har en teori om att människa har ett "mimesiskt begär". Någon gång i tidernas begynnelse ska våld ha utbrutits till följd av begäret att efterlikna- en slags förvärvslystnad. Rivalitet uppstår när en människas begär blir en kopia av en annans begär. Rivaliteten leder då till våld där alla slåss mot alla. Girad anser då enligt Andersson att det uppstår en syndabocksmekanism; en oskyldig skuldbeläggs och dödas.
Paradoxalt går syndabocken från att vara ett hot till att ikläda sig hjältens roll då allt blev bättre då han skuldbelagts...
Syndabocken blir nu en dynamisk symbol enligt Anderssons återgivning.
I artikeln skriver Andersson;
"Med sin teori förser Girard kristendomen med ett tungt vägande argument: genom Jesu korsfästelse har syndabocksmekanismen, som tidigare hållits dold, blivit uppenbarad. Därmed har också ett i historien unikt imperativ uppstått: en uppmaning att ställa sig på det oskyldiga offrets sida."
En av världens mest citerade moralpsykologer, Jonathan Haidt menar att våra värderingar knappast är av ett rationellt övervägande slag, utan kommer från en flockmentalitet. Han menar att det behövs både konservatism och liberalism för att det ska kunna skapas en jämvikt.
Jing och Jang, Buddismen - var aldrig för eller emot något, det är hjärnans värsta sjukdom. Ändra andra genom att försöka se hur den andre tänker likt Dali Lama...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar