pj: sätter ner foten och resandes i nuet och rummet

Jag släpper alla måsten och målar dem över hela torget i struktur. Därefter följer jag mina bubblor av innersta längtan.

Konstnärlig referens;

http://www.smart-direct.co.uk/red-carpet-events.html

http://www.aasarchitecture.com/2012/11/Grand-Canal-Square-Martha-Schwartz-Partners.html

http://coolboom.net/landscape-design/city-lounge-by-carlos-martinez/

http://wwwyatzer.com/infopoint-Linz09-by-Caramel-Architekten

Jag släpper torget, tar min bok Don Quijote och söker dess ursprung. Resan går till Valladolid där bokens författare bodde när han publicerade sin första del och skissade fram den omtalade andra delen av Don Quijote...

Resan är central i boken jag läser och som jag haft som mål att återupprepat koppla till det dagliga levernet. Nu reser jag och möter nya intryck där jag fortsätter att använda mig av relationella metoden att vara viktig och se om perspektiven förändras när jag byter miljö.

Jag finner det senaste numret av Ord och Bild nr 5, 2012, som till min glädje handlar om konstnärlig forskning och gestaltning utifrån andra perspektiv vilket ger mig en bekräftelse på de tankar jag bär på. Numret beskriver och ger exempel på ur orden kan användas i konstnärlig gestaltning; tankar om skönlitteraturen som en tidskapsel dels i uttryck men också utifrån ett metaperspektiv tas upp. I tidsskriften talas mycket om Tage Aurell som en föregångare och med sina texter som beteendevetare från 40-talet har inspirerat och banat vägen för dagens sätt att bedriva utforskande arbete med hjälp av det skrivande ordet. Min resa fylls av dessa tankar och de sätter igång kedjereaktioner i min tidigare gestaltningsprocess.

Jag möter staden och dess viktigheter på en nyårskonsert och får ett oväntat möte med Cervantes då en av stadens poeter skapar ett stycke genom att växelvis läsa upp sin poesi inspirerat av bla Don Quijote där symfoniorkestern svarar med att tolka de rader som läses upp. När landets kris och minnet av boken 400års jubileum 2005, faller det sig naturligt att Don Quijote har en renässans i folkets hjärta där nyutgåvorna och tolkningarna duggar tätt...

Konstnärlig referens,

Jag finner Cervantes hem i Valladolid och dokumenterar upplevelsen i fältanteckningar och bilder.
I hemmet i Valladolid söker jag ta bort viktigheter i trädgården utanför hans hem, delar av platsen som jag tycker var måsten, oviktigheter och som störde mitt jag. Jag fann att inget skulle bort, det var ursprunget dels till min bok men också till den jag är, ursprunget i relation med samtiden. Att gå ner i trädgården och möta hans hus som låg tre fyra meter nedan gatuplan var i sig en tidskapsel. Det var som att gå ner i en arena. Upplevelsen var så stark att museet som inretts för några årtionden sen och fanns i hans hus t o m kändes överflödigt. Allt fanns i platsen och myten om Cervantes. Platsen i dess stad gav en insikt om hur jag vill förhålla mig till boken och att alla som läser boken har rätten att hitta sitt sätt att förhålla sig till den...

Jag utformar nu tanken om en tidskapsel där boken ska ligga. Boken är skriven utifrån den tidens leverne men har ett metaperspektiv, tankebanor som är aktuella än idag. Boken betraktas av många som den första skönlitterära boken och dess läsare befinner sig alltid i nutid i ett subjektivt tillstånd med egna erfarenheter och värderingar. På tidskapseln ska det sitta ett ur som symboliserar den nutid då jag som läsare öppnar boken och läser den.
Vidare tänker jag koppla en skissbok till tidskapseln där varje anteckning utifrån en läsning av boken skrivs i nuet. När man vänder blad får de gamla anteckningarna en annan dokumentär betydelse. Anteckningar som läses blir åter i nuet i reflektionen. Genom att dra paralleller och finna paradoxer mellan sidorna kan insikt och bildning leda vidare. Jag vill gestalta det genom att formge ordet nu på olika sätt i skissboken. Mellan sidor i boken drar jag ett antal röda garn som får symbolisera reflektioner.

Konstnärlig referens,