Vill vidare
Vill inte släppa arbetet med mormor och bilden av henne som en förebild men ser att jag fyller på i bägaren och måste vidare.
Inser att jag söker gestalta ett arv från henne, ett tillstånd. Vill arbeta vidare med idealismen och medvetandet. Kan jag söka gestalta ett kulturarv från min mormor.
Hur kan man gestalta det som bara finns i huvet. Måste bli mer abstrakt.
Finner en artikel "I hjärnan finns människan", http://psykologibasen.dk/Lagerroth.shtml
Artikeln nämner Matti Bergström en professor i fysiologi och docent i bioelektronik. Bergström sägs se hjärnan som en "tvåpolsmaskin", en "kreativitets-katastrofmaskin" en motsättning mellan oordning och ordning. Hjärnstammen registrerar med sina impulser medvetandet medan hjärnbarken sammanställer all information från sinnesorgan och minne.
I hjärnstammen är det oordning och kallas enligt artikeln för en slumpgenerator. i hjärnbarken finns en kunskapsgenerator som avger information och ordning. När slumpartade signaler och kunskap möts sker en interaktion en kollision. Men Lagerroth hävdar i artikeln att Jaget skapar denna interaktion alltså en trevärdig logik i detta fallet hjärnan som helhet... Två signalströmmar möts i hjärnans mellanskikt.
Artikeln nämner Bergström och hans åsikter om att kreativiteten och ideer finns i Hjärnstammen i en potensiell form, en slags ur-förnimmelse. "Allt vad vi gör har två rötter eller källor : medvetande och kunskap".
Kan jag använda topsen vidare? Kanske. Om jag tar med mig topsen till en gestaltning av ett kulturarv kopplat till artikeln "I hjärnan finns människan", till medvetande och kunskap, att gestalta hur ett kulturarv når ut till ett eget uttryck utifrån en interaktion mellan kreativitet och socialt arv.
I så fall står jag inför frågan hur jag som person på ett bra sett kan symbolisera ett Jag i en interaktion med topsen. Kanske gör jag topsen stora och filmar... Kan jag bygga vidare på min skulptur av tops? Jag behöver ca 25 stycken...
I artikeln nämns även en modell av hjärnan som Bergström beskrivit;
"Från spiralens smala rot som representerar
hjärnstammens kaotiska processer uppstår i den
fullvuxna hjärnan mot hjärnbarkens öppna ända
differentierad kunskap. Härvid bildas flera stabila
hierarkiska strukturer [...] Varje nivå, dvs
utvecklingsstadium representeras av sitt säregna språk,
logik, paradigm, teori, filosofi."
"Så sträcker sig vår andliga värld "utöver alla möjliga
världar som sammanbinds till en levande spiral av en
stormig, oberäknelig kanal där okända demoner [...],
både ‘goda’ och ‘onda’ [...] har sitt säte. Detta är en
levande hjärnas fysiologi, icke död fysik. "
Den kan stämma överens med den skulptur jag gjort med topsen...
Kan jag i och med detta gestalta det tredje alternativet som artikeln pratar om som står utanför oordning och ordning, en urkraft en spänning en primusmotor en kraftkälla.
Söker en ytterligare gestaltning för att nå vidare...
___________________________________________________________________________
Arbetar vidare med streckkoder som bilden av ett piano och ser var jag hamnar.
Hittar boken Stripes isbn 978-3-283-00535-1. Där hittar jag Scott Blake´s som arbetar med just streckkoder i olika former.
Hittar Scott Blake´s hemsida. Han arbetar mycket med länkar i streckkoder.
http://www.barcodeart.com/
http://www.youtube.com/watch?v=nBDcr3OMtSI&feature=player_profilepage
Ser det användbara i att skapa egna länkar och letar upp sida för att skapa egna barcodes med länkar. Fastnar för QR-codes där man kopplar upp mot t ex blogg eller youtube. Dessutom använder Blake´s en app för att scanna av barcodes och länka upp mobiler...
Hittar en QR-code generator på http://qrcode.kaywa.com/
Streckkoden och pianot har för tillfället landat i ett sätt att redovisa...
söndag 15 maj 2011
måndag 2 maj 2011
v16 och 17
Har efter handledningen valt att fokusera på färgtrycken på det vita tyget. Tanken var ju min mormor som förebild som en synonym av ideal.
För att föra uttrycket vidare intervjuade jag min mamma för att hitta en annan sida hos min mormor som inte jag automatiskt lägger in i min idealbild av min mormor. Givetvis hade hon egna tankar, levde sitt egna liv hade egna tankar och råkade ut för saker och hade hemligheter som vi alla.
Detta är min mormor men skulle kunna vara vilken förebild som helst...
Jag har under intervjun hittat en hel del händelser som har tyngt min mormor och som jag valt att fokusera på. Jag har med många omgångar postitlappar förenklat dessa tillstånd och öppnat upp för en friare tolkning. Dels då jag inte vill lämna ut henne men framför allt för att det är ovidkommande i processen och det är mer intressant att komma ner på de tillstånd och känslor hon befann sig i.
Allt samlas under rubriken DET TAS som finns i mitten på tyget.
Jag plockade ut orden och placerade dem vid de tryck de hörde ihop med. Jag sydde fast orden med nål 4 och grovt garn. Färgerna på garnen och dess struktur var viktiga för att uttrycka respektive tillstånd.
Vilar med streckkoderna men återkommer med dem när jag vet hur jag vill gå vidare. Har precis som inlägg skrivit tänkt på pianotangenter och vill ev koppla dem till ett särskilt stycke...
Har istället gått vidare med idealismen som har sitt ursprung ur antiken och där synonym till ideal är vårt medvetande. Idealismen menar att reellt existerar endast vårat medvetande. Motsatsen till vårat medvetande blir då realism, materialism och verklighet. Naturen kan då uppfattas som en produkt av medvetande, förnimmelser, föreställningar och olika uppfattningar.
Enligt Platon var skuggorna reella tingens värld.
Jag har arbetat vidare med Platons tankar och valt att gestalta och skapa skuggor med topps där jag sedan fotar skuggorna. Ett försök att gestalta en mer reell bild av ett ideal. Å andra sidan kan man ifrågasätta ljuskällan om den är mobil och går att medvetet flytta av den som gestaltar...
Men det är ju grejen; vi styr ju i mycket våra ideal också...
Karin Granstrand
"Den bästa känslan är att vara på väg" hänger på Röhsska
Var inne på Röhsska och hittade Karin Granstrand som arbetade med att sy på tågbiljetter, små och stora kommentarer under resandet. De får en annan verkan när de tatueras in på biljetterna och man kan följa en människas tankar och tillstånd. Roligt att se de i efterhand och de känns nära för mig.
För att föra uttrycket vidare intervjuade jag min mamma för att hitta en annan sida hos min mormor som inte jag automatiskt lägger in i min idealbild av min mormor. Givetvis hade hon egna tankar, levde sitt egna liv hade egna tankar och råkade ut för saker och hade hemligheter som vi alla.
Detta är min mormor men skulle kunna vara vilken förebild som helst...
Jag har under intervjun hittat en hel del händelser som har tyngt min mormor och som jag valt att fokusera på. Jag har med många omgångar postitlappar förenklat dessa tillstånd och öppnat upp för en friare tolkning. Dels då jag inte vill lämna ut henne men framför allt för att det är ovidkommande i processen och det är mer intressant att komma ner på de tillstånd och känslor hon befann sig i.
Allt samlas under rubriken DET TAS som finns i mitten på tyget.
Jag plockade ut orden och placerade dem vid de tryck de hörde ihop med. Jag sydde fast orden med nål 4 och grovt garn. Färgerna på garnen och dess struktur var viktiga för att uttrycka respektive tillstånd.
Vilar med streckkoderna men återkommer med dem när jag vet hur jag vill gå vidare. Har precis som inlägg skrivit tänkt på pianotangenter och vill ev koppla dem till ett särskilt stycke...
Har istället gått vidare med idealismen som har sitt ursprung ur antiken och där synonym till ideal är vårt medvetande. Idealismen menar att reellt existerar endast vårat medvetande. Motsatsen till vårat medvetande blir då realism, materialism och verklighet. Naturen kan då uppfattas som en produkt av medvetande, förnimmelser, föreställningar och olika uppfattningar.
Enligt Platon var skuggorna reella tingens värld.
Jag har arbetat vidare med Platons tankar och valt att gestalta och skapa skuggor med topps där jag sedan fotar skuggorna. Ett försök att gestalta en mer reell bild av ett ideal. Å andra sidan kan man ifrågasätta ljuskällan om den är mobil och går att medvetet flytta av den som gestaltar...
Men det är ju grejen; vi styr ju i mycket våra ideal också...
Karin Granstrand
"Den bästa känslan är att vara på väg" hänger på Röhsska
Var inne på Röhsska och hittade Karin Granstrand som arbetade med att sy på tågbiljetter, små och stora kommentarer under resandet. De får en annan verkan när de tatueras in på biljetterna och man kan följa en människas tankar och tillstånd. Roligt att se de i efterhand och de känns nära för mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)