Börjar med att gå mycket i hela området Frölunda. Man
överflöds av intryck men ju mer man går desto fler normaliserade intryck kan
man lägga bakom sig för att fokusera på det orginella eller det annorlunda.
Refererar till ”Stalker” en
arkitektgrupp från Italien som har som metod att interagera med en plats
kollektivt för att få en bättre uppfattning om hur platsen upplevs. De som bor
i området har en mycket bättre uppfattning om de behov och önskemål som kan
finnas, där man integrerar med alla även de utsatta och hemlösa i området. Det handlar om att locka fram snarare än att analysera vad en plats innehåller...
Stalker Arch: http://www.spatialagency.net/database/stalkerosservatorio.nomade
Även Schuback talar om ”det
är genom att gå igenom staden och texten som sammanhanget blir till”. Att det är skillnad mellan det seende och det som blir sett, att tänka i skisser. Syftet är enligt Schuback att finna en reva, där tänkandet kan komma till och födas.
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/litteratur/litteraturkritik/10989-litteratur-marcia-sa-cavalcante-schuback-att-taenka-i-skisser
Letar efter det gömda, finner gångtunnlar där människor
stannar upp, passerar och uttrycker sig. Fastnar för ett uttryck i en
gångtunnel under en led i Önnered. ”Vissa saker ångrar man direkt”. Det är
antagligen ett uttryck för sina egna känslor, men vilka? Är det en tonåring
bosatt i Önnered som har föräldrar som jobbar hela tiden och som lämnar sitt
barn i villan utan omsorg eller är det småbarnspappan som efter en afterwork
vänsterprasslar och på vägen hem uttrycker sin ångest eller är det barnet som
rör sig lite överallt och hittar ännu en tunnel att i nuet uttrycka sig och
ångra sig i ett…
Jag plockar med mig ”önskan
av att höras eller uttrycka sig” och Stalkers metod
Jag vill få området att tala till mig och kom fram till att
jag sätter ut lappar över hela Frölunda, bland höghusen, i villaområdena och i
ytterområdena;
Om
du vill prata kan du alltid ringa…
Tanken är att när någon ringer ska jag låta förtroendeingivande,
tala om att de kan prata om vad de vill men att jag själv är anonym, som en
präst ungefär. Jag talar inte om min ålder, vem jag är och att jag inte kan
träffa dem. Jag är någon de kan ringa.
Då jag får samtal tar jag ut de tio vanligaste orden i
samtalen och googlar på dem. Då får jag ut en förstasida med sökorden i fet
stil och den övriga texten i normal stil. Om jag tar en skrivare med svag bläck
får jag dem i olika lager likt en akvarell av kontexter.
Samma dag fick jag mitt första samtal. Jag tänker att det område i Frölunda
jag får bäst respons från lägger jag mitt fokus på och i detta fall blev det
Stjärnhusen nära Frölunda torg.
Husen blir genast intressantare när jag fått kontakt med
dem. När jag vandrade förbi tidigare var de dystra öde huskroppar som i sin
slitenhet gav en oidentifierbar missär. Nu fick de en själ och ett innehåll, en stolthet som man vill betrakta med vördnad.
Kopplar samman ett samtal med min handledare om just vikten
av att se genom andra ögon med en avhandling av Monica Sand ”Gå vilse- en
metod”. Sand talar om kartläggningsstrategier där man genom irrande vandringar
likt dadaister, situationister och surrealister. Hon pratar om
kulturlandskapsrester där många ytor som parkeringar och industriplatser står
tomma under stora delar av dygnet. Hon menar att staden har spridit ut sig till
en utspridd struktur som ligger utanför de förståelsemodeller som arkitektur och
stadsplanering använder. Konsten uppsöker fysiska utrymmen enligt henne som vi
inte såg men var kroppsligt medvetna om. Hon jämför med att gå ute och känna
kylan som mer påträngande än fågelsången. Hon nämner ”Spaces of Uncertainly”
arkitekterna som ger exempel på platser som i Berlin används till saker de inte
var tänkta att användas till något som där framstår som ett problem, där det
ofärdiga osäkra alltid får stå tillbaka inför framtidsvisioner
samhällsordningen har. Konsten däremot har en lång radition att uppfatta dessa
utrymmen som meningsbärande och möjlighetsskapande. Konsten placerar den mänskliga
kroppen i centrum – kroppen som går, erfar, förändras av stadens rytm. Hon
frågar sig hur man kan utnyttja de rytmiska osäkerheterna i ett produktivt
arbete med stadsrummet.
Super 8 till bildspel
Jag fortsätter med appen super8 och filmar enminutare utifrån olika vinklar och perspektiv inne bland stjärnhusen för att se, leta genom att se dem om och om igen. Jag hittar en serie rutor i en av filmerna med en svart fågel som i
ett bildspel ger ett ödesmättat intryck där jag får fram kropp så man blir
medveten om det fysiska utrymmet. Fågeln parerar och utnyttjar rymden och draget mellan kropparna. Den letar, iaktar, befinner sig, letar och markerar i rummet.
Kundvagn från fult till fint
Går i området och hittar kundvagnar som är extremt många
just där. Ibland ställs de upp likt centraler kopplade till varandra. Ibland har
någon busat och satt ihop dem så de är svåra att flytta på. Även
fastighetsskötaren samlar ihop dem och ställer dem utanför sitt kontor. Jag
vill åt ett annat perspektiv, ta fenomenet kundvagnar och gå vilse i min förståelse
av omgivningen, så jag tar en av kundvagnarna och monterar en videokamera i
fronten av vagnen och kör runt i området mellan Stjärnhusen. När jag kommer hem
och tankar in filmen och studerar den hittar jag först en film av kaos, ljud
med ostabiliserade oskarpa bilder. När jag tar ut bilder ur filmen hittar jag
ett vackert bildspråk som skulle kunna vara akvareller målade i naturen.
Nat Chard arbetar med skisser för att forma en ny arkitektur genom att tillföra energi, göra egna verktyg och undersöka världen med egna kameror.
http://vimeo.com/37712430
Nya samtal och nya googlesök - tio ord från samtalslogg, alla knutna till stjärnhusen;
Satte samman uttryck på väggen i Frölunda Kulturhus;
Kontaktlappar, googlesök och huskropp och lekte med stjärnhusformen uppifrån där jag skissade i formen av ett Pentagram i förvrängning på pappren. Jag häftade fast och hittade linjer som samspelade mellan de olika formerna där jag häftade ihop sår som öppnade sig i huskroppen utifrån mina intryck.
Tar med mig pentagrammet som figur där den matematiska beteckningen är simplex s4 där man har gjort tvådimensionellt av något tredimensionellt (http://sv.wikipedia.org/wiki/Pentagram)
Inom metafysiken betraktas det kort och gott som en magisk symbol, ett "verktyg" som i sig inte kan tillskrivas goda eller onda egenskaper. Det är många kulturer som har använt sig av den femuddiga stjärnan. Numera används de enligt wikipedia som en symbol för det heligt kvinnliga, satanism eller de fem elementen; jord, eld, luft, vatten och ande.