tänker ideal - förebild - arv
jag trycker förebilden och broderar för att hitta andra sidor av myntet
jag söker skapa skuggor utifrån idealismen men byter ut topsen mot skuggor relaterade till ett arv
jag gör film utifrån tanken om hjärnan som ett blandning av kaos och ordning där en mer diffus kraft integrerar och för samman de två polerna med fokus på arvet efter min mormor, den ena filmen är kopplat mer till minnen och ordning där min kreativitet står för kaoset, den andra filmen gestaltar den integrerade kraften och blir i detta fallet en arvskraft.
Lägger ut filmerna efter redovisningen...
onsdag 8 juni 2011
runt sista handledningen
Topsen blev ett sätt att hantera skuggan av ett ideal och de blev efter en förstoring inget annat än ett tops. Då jag ville ledas vidare mot arvet blev topsen en övergång mot andra föremål och det blev ett sätt att hitta symboler, skuggor av arv.
Jag ville gärna fortsätta brodera utifrån min tidigare gestaltning av DET TAS. För mig är det centralt att man kan ta ställning och göra ett bestämt nedslag och det känns rätt att brodera över. Jag broderar Tagetes, en fiol och en pappersmassefabrik. Blomman är central med doften och känslan av närvaro där självkänsla och inspiration sprids inom mig. Den starka färgen blir medvetet i centrum.
Fiolen är också resultatet av ett skuggspel och den symboliserar närheten av hennes stora kärlek morfar som spelade fiol. Jag kom också att spela i några år...
Tittar på Hans-Peter Feldmanns verk Schattenspiel (Skuggverk) från 2002 som tidigare visats på Malmö Konsthall med roterande skivor och applicerade ljuskällor...
Fabriken i Hörnefors och sågverket på ön Norrbyskär är en del av deras liv där den särskilda andan bygdes upp som var ovanlig på den tiden och kanske även idag. Frans Kempe hette mannen som grundade bruksmiljön. Tanken om vikten av att arbetarna hade ett rikt fritidsliv vid sidan om arbetet var centralt. En nöjd arbetare med ett rikt kulturliv arbetade också bättre i fabriken var tanken. Kempe ville ha en god direktkontakt med arbetarna och tyckte illa om fackföreningar. Det var ett idealsamhälle men han var också en hård man mot sina ovänner. Detta står skrivet om i en etnologisk avhandling skriven av Mats Ahnlund; om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Enligt artikeln grundade Kempe ett antal föreningar som körer, orkestrar, fotbollklubb, Sveriges första bowlinghus för att nämna några. Denna anda har levt vidare i samhället men är under avveckling alltsedan fabrikerna har lagts ner... En känd fotbollsspelare som kommer från den miljön är Gunnar Norddahl. Hans och hans bröder spelade fotboll med min morfar.
Idag står pappersmassefabriken öde i Hörnefors och är föremål för olagliga besök i lokalerna, en del av begreppet "Urban Exploration". Se Framtider nr 1 2011 tema Rum utgiven av Framtidsinstitutet.
Jag broderar med papperssnöre och valde ett motiv jag fotade när jag gjorde en egen Urban exploration av den nedlagda fabriken 1997.
Jag arbetade också med drivved som sågats upp av sågverket på Norrbyskär i början av 1900-talet och som jag hittat i vattnet vid stranden av ön. Jag kalkerar ådringarna på smörgåspapper och söker hitta spår och ursprung av ett arv med ett grovt garn. Jag lägger till fisksiluetter i ett lager under då fisket är centralt knutet till arvet.
Har finslipat på filmerna; synkat, lagt till musik och klippt bort för att få en bättre rytm i dem...
Nu ska QR koderna genereras för att kunna hamna på tyg. Känner att de inte hamnar rätt när jag skriver ut och målar över på tyg med penna. Tar mig tid och gör ett screentryck med koderna i alla fall nu när de satta och filmerna ligger färdiga på You Tube. Allteftersom jag provtrycker vill jag göra koderna mer personliga. De har ett mer estetiskt uttryck än streckkoder och de går att vrida på och ändå läsas av. Jag prövar också andra färger och då de kan läsas av även fast de inte är svarta väljer jag färg som passar för mig. De måste dock ha vitt runt sig så därför kan de inte överlappa andra tryck eller broderier...
Jag ville gärna fortsätta brodera utifrån min tidigare gestaltning av DET TAS. För mig är det centralt att man kan ta ställning och göra ett bestämt nedslag och det känns rätt att brodera över. Jag broderar Tagetes, en fiol och en pappersmassefabrik. Blomman är central med doften och känslan av närvaro där självkänsla och inspiration sprids inom mig. Den starka färgen blir medvetet i centrum.
Fiolen är också resultatet av ett skuggspel och den symboliserar närheten av hennes stora kärlek morfar som spelade fiol. Jag kom också att spela i några år...
Tittar på Hans-Peter Feldmanns verk Schattenspiel (Skuggverk) från 2002 som tidigare visats på Malmö Konsthall med roterande skivor och applicerade ljuskällor...
Fabriken i Hörnefors och sågverket på ön Norrbyskär är en del av deras liv där den särskilda andan bygdes upp som var ovanlig på den tiden och kanske även idag. Frans Kempe hette mannen som grundade bruksmiljön. Tanken om vikten av att arbetarna hade ett rikt fritidsliv vid sidan om arbetet var centralt. En nöjd arbetare med ett rikt kulturliv arbetade också bättre i fabriken var tanken. Kempe ville ha en god direktkontakt med arbetarna och tyckte illa om fackföreningar. Det var ett idealsamhälle men han var också en hård man mot sina ovänner. Detta står skrivet om i en etnologisk avhandling skriven av Mats Ahnlund; om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Enligt artikeln grundade Kempe ett antal föreningar som körer, orkestrar, fotbollklubb, Sveriges första bowlinghus för att nämna några. Denna anda har levt vidare i samhället men är under avveckling alltsedan fabrikerna har lagts ner... En känd fotbollsspelare som kommer från den miljön är Gunnar Norddahl. Hans och hans bröder spelade fotboll med min morfar.
Idag står pappersmassefabriken öde i Hörnefors och är föremål för olagliga besök i lokalerna, en del av begreppet "Urban Exploration". Se Framtider nr 1 2011 tema Rum utgiven av Framtidsinstitutet.
Jag broderar med papperssnöre och valde ett motiv jag fotade när jag gjorde en egen Urban exploration av den nedlagda fabriken 1997.
Jag arbetade också med drivved som sågats upp av sågverket på Norrbyskär i början av 1900-talet och som jag hittat i vattnet vid stranden av ön. Jag kalkerar ådringarna på smörgåspapper och söker hitta spår och ursprung av ett arv med ett grovt garn. Jag lägger till fisksiluetter i ett lager under då fisket är centralt knutet till arvet.
Har finslipat på filmerna; synkat, lagt till musik och klippt bort för att få en bättre rytm i dem...
Nu ska QR koderna genereras för att kunna hamna på tyg. Känner att de inte hamnar rätt när jag skriver ut och målar över på tyg med penna. Tar mig tid och gör ett screentryck med koderna i alla fall nu när de satta och filmerna ligger färdiga på You Tube. Allteftersom jag provtrycker vill jag göra koderna mer personliga. De har ett mer estetiskt uttryck än streckkoder och de går att vrida på och ändå läsas av. Jag prövar också andra färger och då de kan läsas av även fast de inte är svarta väljer jag färg som passar för mig. De måste dock ha vitt runt sig så därför kan de inte överlappa andra tryck eller broderier...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)